Två
trollkarlar kombinerar.
Nyckelharpa och bas kan te sig som en rätt svårhanterlig
kombination, men i händerna på dessa två
herrar låter det som en självklarhet...
När det blir dags att kora årets folkmusikskiva
vill jag se den som ens kommer i närheten av den här
skivan.
|
hela
originalet |
|
|
|
Västerbottenskuriren Jan
Westerlund
För
alla vänner av Torbjörn Näsboms och Sebastian
Dubés underbara konserter är denna skiva en bekräftelse
på deras storhet som uttolkare av svenskt och kanadensiskt
folkmusikliv...
Det bästa
med skivan är nog ändå titelspåret,"
Vatten". Den sveper lyssnaren med sig som en norrländsk
älv.
|
hela
originalet |
|
|
|
Västerbottens
Folkblad Carl Rhenberg
Med bara
två instrument blir det enkla, närmast minimalistiska
framföranden, men oerhört tajta. Ingen är underordnad,
utan här är det två fullt jämbördiga
röster som använder alla sina uttryck......
Skönast
är ändå samspelet. Nu väntar vi bara
på ett liveframträdande - i Örebro.
|
hela
originalet |
|
|
|
Nerikes
Allehanda Magnus Börjesson
|
|
Kombinationen
av de vackra tonerna och den vemodiga nyckelharpan träffade
min själ med en släggas kraft. De minuter som nyckelharpan
spelade är det enda jag kommer ihåg från
den konserten och dessa få minuter kommer alltid att
finnas med mig, etsat rakt in i själen.
Recension från konsert på Västerbottens
muséet
Det var en fantastisk blandning mellan jazz, barock och folkmusik
och det var första gången som ett stycke musikfick
tårarna att rinna på mig. Tanken på att
jag fick höra denna musik, för alltid borta ur tidens
töcken, för alltid kvar i mitt hjärta, blev
för mycket för mig.
Recension från en konsert med Jonas Knutsson
och Sebastian Dubé
I Marin Marais verk "Couplets de folies" kom Torbjörn
Näsbom inpå scenen med sin nyckelharpa och genast
infann sig en ny dimension i uttrycket då Näsbom
uppenbarligen hade tagit med sig en stor portion av sitt folkmusikkunnande.
Framförandet blev glödhett. Kvartetten gav verket
ett rikt musikantiskt virtuoseri där varje variation
fick en egen, skarpt skuren profil. För den som tror
att barockmusik kan vara både inbunden och introvert
fick här både se och höra motsatsen. Ett mycket
hörvärt framförande med ett stort expansivt
uttryck och tidvis en härligt gungande ensemble anförda
av Torbjörn Näsboms formidabla nyckelharpsspel.
Recension från en konsert med Nordisk Barokk
Kvartett under Umeå Internationella Kammarmusikfestival
Stundtals blir spelet mellan Dubé och Näsbom kraftfullt
magiskt; de gräver så djupt ur basbrunn och harpolek
att jag inte trodde att det gick att spela så, medan
de i nästa låt, en finsk vals, nästan bara
nuddar vid strängarna och harpans silver blandas med
basens jord.
Recension från konsert med Sebastian Dubé
på Folkmusik festivalen i Umeå |